Arbetslivspsykologen Lena Hammarbäck
2009-01-25

Att motverka stress och utbrändhet på arbetsplatsen

Stress, gå i väggen, hjärnstress, utbrändhet, arbetsrelaterad utmattning. Vi sorterar lite i begreppen.

Stress är en fysiologisk reaktion och kroppens svar på ett upplevt hot. Man kan dela upp stressreaktionerna i snabba, medelsnabba och långsamma. Det är en mångfacetterad, komplicerad och ej helt utforskad process där vårt immunförsvar, nervsystemet och hormonsystemet samverkar som kommunicerande kärl. Den snabba stressreaktionen innebär högsta beredskap- fight eller flight. Den varar från några sekunder till ca 10 min. För att kunna hålla kvar beredskapen ytterligare kopplas kroppen på fler system och stresshormoner insöndras i blodet. Detta gör att man kan fortsätta att var uppvarvad ytterligare några timmar. Kvarstår hotet kopplar kroppen på de långsamma stressreaktionerna, även här är hormonerna budbärare. Dessa fortsätter lång efter att hjärtat har slutat bulta och andfåddheten släppt. De kan pågå upp till 8 veckor.

Akut stress höjer prestationsförmågan, vi skärper våra sinnen. Vid kronisk stress försämras prestationsförmågan, vi får olika symtom och immunförsvaret hämmas.

Det som utlöser stressreaktionen kallas stressor. Yttre stressorer kan vara olika faktorer i den yttre miljön. De vanligaste idag i arbetslivet är förändringar, arbetsbelastning och brister i ledningsfunktionen. Man kan också tala om inre stressorer. Inre oro, pessimistiskt tänkande, dåligt självförtroende kan skapa stress.

Vid extrem stress har man konstaterat hjärnförändringar som kan yttra sig som minnes och koncentrationstörningar samt psykisk trötthet. När man talar om hjärnstress kopplas detta oftast till den belastning som långvarigt koncentrerat arbete innebär.

Forskningen är inte överens om vad utbrändhet egentligen är. Det betecknar oftast ett mycket allvarligt psykiskt och fysiskt utmattningstillstånd, som det tar mycket lång tid att rehabiliteras ifrån. Några forskare vill hellre säga arbetsrelaterad utmattning, men då förlorar man helhetssynen på människan. Ett utbrändhetstillstånd förorsakas ofta av ett samspel mellan en engagerad individ med höga krav på sig själv och en “farlig” arbetsmiljö. Andra sjukdomar, som man idag relaterar till stress är, depression, kronisk utmattning, elallergi och fibromyalgi.

De medicinska modellerna eller psykologiska modellerna räcker inte för att förklara våra nya stressrelaterade sjukdomar. Vi vet inte heller erfarenhetsmässigt hur vi ska hantera dem. Här behövs utvecklandet av ny metodik, mer tvärvetenskapligt samarbete, nya förklaringsmodeller. Descartes1 hade fel. Man kan inte skilja på kropp och själ som vi gör i den västerländska kulturen. Det finns inga enkla samband eller orsaker när det gäller stress. Vi behöver lära oss att se människan, som en helhet i samspel med sin omgivning.

Ett flerdimensionellt synsätt på stress och stressförebyggande åtgärder

Idag läggs för stor tonvikt på individen stresshanteringsförmåga och ev. tillkortakommanden när man försöker lösa problem med arbetsrelaterad stress. Visst kan utbildningar i stresshantering vara en god sak. Varje individ måste förstås ta ansvar för sin egen hälsa. En god stresshanteringsförmåga är även en del av den generella yrkeskompetens som är nödvändigt att utveckla i dagens arbetsliv. Däremot så löser en god stresshanteringsförmåga inga arbetsmiljöproblem.

Det är även svårt att motivera personal att förbättra sin stresshanteringsförmåga, om man inte samtidigt gör förändringar i organisationen. Vill man uppnå verkliga förändringar måste man arbeta förebyggande på flera nivåer, med sin organisation, med arbetsgrupperna samt med individen. Man behöver kartlägga arbetssituationen innan man beslutar sig för åtgärder och vara klar över om det behövs förebyggande, hanterande eller rehabiliterande åtgärder.

Att upptäcka varningssignaler

En viktig del av varje individs stresshanteringsförmåga är att lära känna sina personliga stressymtom och reagera på dem i tid. Var och en behöver också förstå vad de är för situationer, som man blir stressad av.

Exempel på varningssignaler, individ:

  • Muskelvärk
  • Glömska
  • Fumlighet
  • Okoncentration
  • Trötthet

Ledarskap och stress

Varje chef och arbetsledare behöver lära sig att känna igen och bli uppmärksam på varningssignaler och stressymtom i arbetsgruppen och organisationen.

Ledarskapet är en nyckelfråga när det gäller att hantera stress i organisationen. Bra ledarskap ger arbetsglädje. Arbetsglädje ger kreativitet och effektivitet och motverkar negativ stress.

Chefer behöver veta vad stress är, hur man känner igen symtom och vad som är en god och produktiv arbetsmiljö. Bristande ledarskap skapar mycket negativ stress för medarbetarna.

Ledaren fungerar även som modell för de anställda. Arbetar chefen mycket övertid och hoppar över lunchen, smittar det av sig på medarbetarna.

Exempel på varningssignaler, grupp:

  • Gnäll/klagomål
  • Konflikter
  • Stängda dörrar
  • Dålig stämning
  • Syndabockstänkande

Exempel på varningssignaler, organisation:

  • Frånvarostatistik
  • Produktionsnedgång
  • Kassationer
  • Personalomsättning

Att bygga en stressbuffert för organisationen, arbetsgruppen och individen

Det är varken möjligt eller önskvärt att förebygga all press i en organisation. Det man kan göra är att se över sin organisation och skapa system, strukturer och rutiner, som motverkar och skyddar mot onödig negativ stress.

Stressbuffert - individen:

  • Fysisk kondition
  • Psykisk kondition
  • Nätverk
  • Kompetens
  • Mål och visioner

Stressbuffert - arbetsgruppen:

  • Närvarande ledning
  • Arbetsinnehåll/belastning
  • Kompetensutveckling
  • Goda relationer
  • Utvecklingssamtal
  • Möten
  • Information
  • Tydliga mål
  • Resurser

Stressbuffert - organisationen:

  • Vision
  • Internkontroll
  • Stresspolicy
  • Kunskap om stress

1Descartes var 1600-talsfilosofen som såg själen som fullständigt skild från kroppen. Descartes är mest känd för citatet “jag tänker alltså är jag”.